Lokaleldstäder finns I tre huvudtyper: öppna spisar, kaminer och kakel- och täljstensugnar. Förr var eldstäderna mycket viktiga for matlagning, uppvärmning och social gemenskap. I våra dagar är det främst av trivselskäl människor vill ha lokaleldstäder i hemmet.

Ändamål. Vad ska eldstaden användas till? Trivsel eller uppvärmning? Önskas värme snabbt eller bör den kunna avge värme t ex hela natten? Ska den användas till matlagning? Det finns många typer att välja mellan och det kan vara klokt att ta sig tid att titta på flera modeller innan man bestämmer sig.

Typgodkännande. En typgodkänd eldstad uppfyller miljö- och säkerhetskraven i miljölagstiftningen.

Montering. Typgodkända produkter har anvisningar för hur eldstäderna skall monteras för att uppfylla byggreglernas krav. Om du inte själv ska installera eldstaden bör du i förväg begära att se monteringsanvisningen.

Besiktning. En nyinstallerad eldstad bör besiktigas av Skorstensfejarmästaren innan den tas i bruk.

Miljögodkänd är eldstad som har lägre utsläpp av organiskt bundet kol än byggreglerna rekommenderar. Verkningsgrad, det vill säga hur mycket värme eldstaden alstrar i förhållande till bränslemängden. Ju högre verkningsgrad desto bättre.

Rökgastemperatur och skorsten. Äldre murade skorstenar av tegel är vanligen dimensionerade för en högsta rökgastemperatur på 350 grader C.

Vikt. Golvet där eldstaden ska placeras måste tåla vikten av eldstaden och en eventuell skorsten som ska monteras på den. Överstiger eldstadens vikt 150 kg måste bjälklagets bärförmåga kontrolleras.

Pris. Hur mycket får din eldstad kosta? Tänk på att det ibland behövs en skorsten som i vissa fall kosta lika mycket som eldstaden.

ÖPPEN SPIS
Verkningsgrad: 5-10 %
Rökgastemperatur: mindre än 350 grader C
Effekt: 0-2 kW
Vikt: Vanligen över 1000 kg
Lämplig för: trivseledning
Att tänka på: Kräver fundament eller bjälklagsförstärkning.

I öppna spisar passerar den uppvärmda luften ohejdat rakt ut ur skorstenen. Verkninsgraden är därför dålig. För att höja verkningsgraden muras ibland insatser in, vanligtvis formade som U-bockade rör. När de värms upp av eld och glöd uppstår en luftcirkulation genom röret, med inblås av rumsluft och utblås av upphettad luft. Den Öppna spisen saknar i regel lucka och är sällan barnsäker.

MURSPISAR
Verkningsgrad: 65-75 %
Rökgastemperatur: oftast under 350 grader C
Effekt 3-12 kW
Vikt 300-450 kg
Lämplig för: kompletterande uppvärmning
Att tänka på: Fundament eller bjälklags-förstärkning kan erfordras.

Den som vill ha en eldstad som påminner om en traditionell öppen spis men som samtidigt värmer kan välja mellan flera typer av murspisar. De består av en insats (eldstad) som placeras på golvet och byggs in med färdiga lättbetongelement. Ytan kan ofta målas med vanlig strukturfärg. Rumsluft cirkulerar mellan insatsen och lättbetongomramningen och återvänder till rummet genom ventiler på spisens kupa.

TRADITIONELLA KAKEL SAMT TEGELUGNAR
Verkningsgrad: CA 80%
Rökgastemperatur: mindre än 350 grader C
Effekt: 5-7 kW (enligt en gammal rumregel kan varje uppvärmt kakel värma ca
1,5 kubikmeter rumsluft)
Vikt över 1000 kg
Lämplig för: kontinuerlig uppvärmning
Att tänka på: Kräver fundament eller bjälklags-förstärkning.

Den 27 januari 1767 sammanträdde Rikets Råd, d.v.s regeringen, på Stockholms Slott med anledning av att veden började tryta. Främst berodde detta på järnbrukens stora användning av bränsle till framställningen av rikets främsta exportprodukt, stångjärnet, men också på hushållens allt större vedbehov. Behovet av en ny energipolitik var alltså stort. Regeringen gav överintendenten Carl-Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede i uppdrag att försöka konstruera en mer energisnål eldstadstyp än de som var gängse. Cronstedt och Wrede presenterade sitt förslag till en helt ny kakelugnskonstruktion på hösten 1767: Beskrifning på Ny inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Konstruktionen byggde på att röken cirkulerade genom kakelugnen via ett kanalsystem i ugnens inre innan den nådde skorstenen. Uppfinningen är utan tvekan en de mest revolutionerande inom värmetekniken och det är nämnvärt att ingenting av vikt inom området skedde förrän centralvärmen infördes. Än idag står sig kakelugnen mycket väl i förhållande till moderna lokaleldstäder vad gäller bl.a verkningsgrad.Kakelugnen finns i många olika modeller och utföranden, allt ifrån enkla,
vita runda ugnar till mycket påkostade ugnar med inspiration från stilar som nyrenässans, historicism, nationalromantik, empire m.m. Under första halvan av 1800-talet övergick tillverkningen från lokal hantverkstillverkning till
fabrikstillverkning. Några av fabrikerna är mycket ryktbara, t.ex Marieberg, Rörstrand, Gustavsberg, PH Lundgren, Åkerlind. En enklare form av kakelugn är tegelugnen eller rörspisen som den också benämns. Rörspisen är murad med samma kanalsystem som en kakelugn men saknar själva kaklen och har istället en putsad samt (oftast) vitkalkad yta.

MODERNA KAKEL, TEGEL OCH TÄLJSTENSUGNAR
Verkningsgrad: 67-75 %
Rökgastemperatur: mindre än 350 grader C
Effekt: 2- 6,5kW
Vikt från 500 kg till flera ton
Lämplig för: kontinuerlig uppvärmning
Att tänka på: Kräver fundament eller bjälklags-förstärkning.

Dessa eldstäder är "arvtagare" till den traditionella kakelugnen och bygger i princip på samma grundsystem. Det är dock stora skillnader i konstruktionsmaterialen och en del av de moderna ugnarna kan byggas upp av händiga "gör det självare". En annan skillnad är att dessa eldstäder kan eldas med större och tätare vedinlägg vilket inte är möjligt med traditionell kakelugn.

GJUTJÄRNSKAMINER
Verkningsgrad: 67-75 %
Rökgastemperatur: 350-450 grader C
Effekt 3-13 kW
Vikt: 65-180 kg
Lämplig för: tilläggsvärme/kompletterande upp-värmning.

Kaminer är särskilt lämpade för villor med god ventilation och öppen planlösning. Värmen bör ha möjlighet att spridas i hela huset, eftersom verkningsgraden är god. Gjutjärnskaminerna är väl testade konstruktioner som fungerar bra än idag. Kaminen avger värme från alla ytor och är ofta utrustad med en kokplatta. Den behöver fyllas med ved relativt ofta på grund av att eldstadsuttymmet är relativt litet. Fungerar utmärkt i till exempel fritidshus som behöver värmas upp snabbt. Gjutjärnet som material har lång livslängd.

BRASKAMINER
Verkningsgrad: 65-85 %
Rökgastemperatur: 3 50-450 grader C
Effekt 3-12 kW
Vikt 100-200 kg
Lämplig för: tilläggsvärme/kompletterande upp-värmning.

Braskaminer i plåt är lätta och effektiva spisar som snabbt ger ifrån sig värme. I anslutning till eldstaden finns luftkanaler som värmer upp luft som cirkulerar genom självdrag eller med hjälp av en fläkt. Den varma luften stiger mot taket och sprider sig i lokalen. När varmluften kyls sjunker den mot golvet för att åter sugas mot spisen och in i värmeväxlaren.

KAKELKAMINER
Verkningsgrad: 70-75 %
Rökgastemperatur: kan överstiga 350 0C
Effekt:5-12,5 kW
Vikt: 200-350 kg utan skorsten
Lämplig för: kompletterande uppvärmning, fundament eller bjälklagsförstärkning kan krävas.

Kakelkaminen kan sägas vara en braskamin med en kakelugns utseende. Kakelkaminen har längre avsvalningstid än en braskamin, men inte så lång som en kakelugn. En kakelkamin värms relativt fort och uppnår full effekt på ungefär två timmar. Den är ett alternativ för den som önskar kakelugn, men inte har möjlighet att installera ett fundament, eller vill ha en luxuösare braskamin.

PELLETSKAMINER
Verkningsgrad: 45-85 %
Rökgastemperatur: mindre än 200 0C
Effekt: 3-12 kW
Vikt:90-150 kg
Lämplig för: tillaggsvärme/kompletterande uppvärmning. Att tänka på: rätt bränsle, 6-8 mm i diameter.

De första pelletskaminerna dök upp på 1980-talet. En del kaminer är svensktillverkade, andra är importerade. Förbränningen kan  regleras steglöst så att kaminen ständigt ger rätt inomhustemperatur. Kaminen kräver viss skötsel och tillsyn, men påfyllning behöver ofta inte göras mer an några gånger i veckan. Pelletsen bör vara av hög kvalitet och ha liten diameter.

KÖKSSPISAR
Verkningsgrad: varierar
Rökgastemperatur: mindre än 350 0C
Effekt: 2-6,5 kW
Vikt: varierar
Lämplig för: matlagning, bakning, uppvärmning.

I många äldre hus var köksspisen den centrala punkten, som höll hela huset varmt. De gamla gjutjärnsspisarna kom i bruk mot slutet av 1800-talet och murades ofta in i en redan befintlig eldstad. En gjutjärnsspis ger omedelbar värme och fungerar bra till både matlagning och uppvärmning.

SPISINSATSER
Om du vill förbättra verkningsgraden i en befintlig öppen spis måste elden regleras då kan en spisinsats användas. Insatsen placeras i spisen och ansluts till skorstenen med ett separat rör. Om elden har tillräckligt med syre blir förbränningen effektiv och värmen hög. Vedförbrukningen minskar avsevärt och verkningsgraden förbättras till 40-60 %. Luckorna kan ibland hållas öppna vid myseldningen.